Besked: Riksbanken chockhöjer styrräntan

Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet.

Inflationen har stigit snabbt och är hög i både Sverige och omvärlden. För att få ner den höga prisökningstakten har centralbanker världen över höjt sina styrräntor i snabb takt. Flera faktorer har bidragit till att driva upp inflationen. Under pandemin uppstod globala obalanser mellan utbud och efterfrågan. Rysslands krig i Ukraina har drivit upp priserna än mer på flera viktiga råvaror och skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa, vilket fått el- och gaspriser att stiga till mycket höga nivåer.

Men att konsumentpriserna i Sverige blivit så höga beror inte bara på påverkan från omvärlden utan också på att konjunkturen i Sverige varit god. Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991.

Stramare penningpolitik för inflation vid målet

Inflationen har blivit högre än i Riksbankens föregående prognos i juni och den väntas stiga ytterligare under året. Direktionen bedömer att penningpolitiken nu behöver stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet, jämfört med bedömningen i juni. Direktionen har därför beslutat att höja styrräntan med 1 procentenhet till 1,75 procent. Prognosen indikerar att räntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret. Osäkerheten kring inflationsutvecklingen är mycket stor och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet.

Riksbankens värdepappersköp fortsätter i enlighet med beslutet i juni men väntas upphöra vid årsskiftet. Innehavet av värdepapper minskar därmed gradvis genom förfall och halveras under prognosperioden.

Viktigt att penningpolitiken agerar när inflationen är för hög

Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation på sikt och därmed behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 21 september.