Designern vill få oss att se det vackra i det nötta: "Se sakernas åldrande med värdighet"

I boken ifrågasätter Isabelle varför allt behöver göras nytt i stället för att ta hand om det som redan finns, och vill att vi ska se saker för dess riktiga värde genom att vårda och reparera i stället för att slänga så fort det är trasigt. Hon vill även få oss att se att saker som ägts och hanterats – av oss eller av andra – har något som det nya saknar, en unik patina.

Som programledare för flera inredningsprogram har vi sett hur Isabelle har klättrat i containers, handlat på loppis och second hand efter fynd att göra om och använda. Isabelle, som alltid har lagat, lappat och återbrukat sig genom åren, har fått klimatnyttan som en bonus. Men nu har mängden begagnade saker som aldrig tycks sina börjat skava i henne.

– Det är ett slit och släng-samhälle utan dess like och en konsumtionshets som är enorm. Från alla möjliga plattformar med erbjudande om att alltid handla nytt. Om vi i stället kunde lära oss att handla nytt för oss själva, men inte nytt för planeten, så skulle klimatpåverkan minska avsevärt.

7,5 kilo kläder per år

Mellan 60 till 70 procent av klimatpåverkan sker under produktionsfasen för de allra flesta saker vi handlar. Att använda det vi i stället redan har, så länge som det bara går, är det bästa för klimatet, menar Isabelle.

– Särskilt när det gäller kläder. Vi svenskar kastar i snitt 7,5 kilo kläder varje år. Dessutom har kläderna endast i snitt använts vid sju tillfällen innan de slängs i soporna, det är ett enormt slöseri av resurser.

Konsumtionstakten är helt enkelt inte rimlig, och Isabelle hoppas på att det sker en omställning. Att dagens designer och producenter vill återanvända och göra om saker i stället för att producera nytt.

– Jag vill att vi ska se sakernas åldrande med värdighet. Vad händer om vi börjar värdera det nötta och använda högre än det splitternya?

Förutom att i boken skapa ett värdefullt och inspirerande innehåll har hon tittat på vad som kunde göras annorlunda i den stora bokprocessen.

– Kunde vi återvinna feltryckta böcker, använda papper för att det fanns kvar från ett annat projekt hos tryckeriet eller dylikt?

Det gick, ett spillmaterial användes till omslaget och de första och sista sidorna är en salig blandning av färger och konsistens. En del är släta, andra har en grov struktur.

– Skavankigt och värdefullt på samma gång. Värdefullt för att inget går till spillo och för att varje bok får sin egen unika patina.

Just patina är något som ligger Isabelle varmt om hjärtat, boken är dedikerad till hennes pappa, som förutom Skrotnisse även har smeknamnet ”Mr patina”.

– Min pappa är en Skrotnisse som kan bygga vad som helst av konstiga saker, vilket har inspirerat mig till att hitta magin i det som skaver, uppskatta och acceptera annat än det till synes perfekta.

”Ser inte sambandet”

I första delen av boken blickar hon på hur allt blev ett slit- och slängsamhälle. Vad finns det för underliggande fenomen som gör att vi shoppar så mycket? Och allt från planerat åldrande, garantier, köpnormer, reklam och överproduktion. Varför dras vi till det nya, släta och ”perfekta” i stället för till något som har en skavank eller två?

Andra delen handlar mer om hantverk, hur man tar hand om sina saker, varför de går sönder och hur man kan tänka och göra för att laga. Isabelle visar olika materials egenskaper, ger tips på lagningar som både syns och inte syns och visar inspirerande förvandlingsprojekt. Det är något som kräver tid och hantering.

– Man ser inte sambandet med vad vi köper och hur det görs. Om vi i stället tillverkar det själv blir vi mer rädda om det och ser en skönhet i det som skaver, och en tillfredsställelse genom att ta hand om något, säger Isabelle McAllister.

TIPS FÖR ATT HANTERA SKAVANKER

Uppskatta. Försök se det vackra i en spricka – att den är ett tecken på att någon har tyckt om och använt föremålet. Om inte funktionen förstörts kanske den kan få vara kvar?

Dölj.Återställ utseendet till det ursprungliga. Hur det lyckas beror på hur något gått sönder, och ibland krävs särskilda kunskaper. Klura själv, eller be om hjälp.

Kamouflera. Ge skavanken en ny mening. Dölj hålet i en tröja med en lapp i form av en stjärna, och sätt dit ytterligare stjärnmärken, så blir det en dekoration.

Framhäv. Det finns tekniker för att framhäva skador, som kintsugi som innebär att man lagar sprickor i porslin med guld, eller sashiko som är en broderiteknik med små stygn som kan lappa revor i tyg.

Ta hjälp. Det finns lagningsgrupper på Facebook, så gör du-videor på Youtube, inspiration på Pinterest och hashtaggar på Instagram. Dessutom kan man ta hjälp av skräddare, möbelkonservatorer och tapetserare.

Isabelle McAllister

Ålder: 44 år.

Familj: Man, två barn samt katten Tussebull

Yrke: Creative director, föreläsare, författare, programledare och omställningsaktivist som gillar att tänka med händerna.”

Bor: Lägenhet i Stockholm och stuga i Dalarna

Aktuell med: Boken ”Skavank – laga, vårda och uppskatta det gamla och nötta” (Norstedts) och en Youtube-serie om hur man kan bygga bättre för framtiden.