Fortsatt stark småföretagskonjunktur i länet
Konjunkturen för småföretag i Västmanland ligger fortfarande över riksgenomsnittet. Men svårigheter att hitta medarbetare hindrar företagen från att växa i takt med efterfrågan. Det visar årets Småföretagsbarometer, som nu presenterats av Företagarna, Swedbank och Sparbankerna.
Konjunkturen har utvecklats positivt i länet sedan 2015 och i år ligger konjunkturindikatorn på 82. Förvisso en minskning sedan i fjol då den låg på 92, men klart över genomsnittet för landet som är 74. Småföretagen tror dessutom på en positiv utveckling de närmaste 12 månaderna.
– Det är glädjande att se att Västmanland som tidigare haft en svagare konjunktur än riket i stort, återigen uppvisar en konjunkturindikator över riksgenomsnittet. Det är en positiv känsla över Västmanland i årets rapport, säger Emma Tonnes, regionchef Företagarna Västmanland.
Tillväxten inom sysselsättning i länet har minskat och nettotalet ligger på 4 (rikssnitt 10). Även tillväxten på omsättning har minskat men ligger med ett nettotal på 36 är rikssnittet (32). Orderingången har ökat till 41 och är fortsatt högre än rikssnittet (32). Knappt var fjärde tackar nej till order och den vanligaste orsaken är att de redan har mer att göra än vad de hinner med. 20 procent uppger att orsaken är kompetens- eller matchningsproblem.
Drygt 9 av 10 företag uppger att de vill växa och 74 procent anser att de har goda möjligheter att expandera sin verksamhet. Men de ser också osäkerhetsfaktorer. Politisk oförutsägbarhet och tuff konkurrens, bland annat på grund av att det finns för många konkurrenter i samma bransch, upplevs i högre grad än för riksgenomsnittet som tillväxthinder.
Precis som i landet i övrigt är fortfarande svårigheten att hitta lämplig arbetskraft det största tillväxt-hindret i länet. Var tredje företagare uppger detta som största hindret. Även höga arbetskraftskostnader utgör hinder för tillväxt.
– Svårigheten att hitta lämplig arbetskraft är ett av de största tillväxthindren för de små företagen i länet. Det är viktigt att underlätta matchning mellan företagens kompetensbehov och jobbsökande samt att utbildningar svarar mot företagens behov. Utbildningssystemets utformning behöver bli mer dynamiskt och lyhört för arbetsmarknadens efterfrågan, säger Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank.
