Nostalgikväll när kultbandet Lupus står på scenen igen – 50 år efter starten

Pelle Sundqvist bildade bandet som kom att bli ett begrepp i Västerås – och utanför.

– Vi var större än Stones i Surahammar! säger han med ett garv och vidareutvecklar:

– Björn (Werngren, gitarristen som avled hösten 2022) var musiklärare i Sura och vi spelade mycket där.

Från början var det just Werngren och Sundqvist tillsammans med Tommy Thuresson som utgjorde Lupus.

Bandets första trummis, som idag driver Musikshopen på Vasagatan i Västerås, minns tillbaka:

– Jag hade Hendrix som stor idol. Sen såg jag Björn spela… då kände jag bara att den här snubben vill jag lira med. Så jag ringde upp honom och frågade om han ville jamma. Det ville han. Sen kom Thuresson med. Vi brukade träffas på Hammarbygården och repade tio timmar varje söndag innan Björn åkte tillbaka till musikskolan i Värmland där han gick för att bli musiklärare.

Kemin infann sig direkt hos trion och Lupus var igång.

– Sen kände vi väl efter en fyra år att vi ville göra något mer.

Bandet utökades med det dubbla, bland annat kom sångerskan Anna-Carin Larsson (nu Borgström) in i bilden.

– Hon hade sån jäkla kraft i pipan.

Allt tog fart och Lupus var ett av de band som spelade flitigast i Västerås med omnejd och även övriga Sverige.

Gigen var på allt från konserthus och folkparker till fängelser och förskolor och med framträdande i både radio och tv.

– Det fanns ju massor med ställen att lira på då. Alla ungdomsgårdar, Bryggis, Folkets hus och Folkets park … ja, hela baletten. Plus att vi arrangerade en del grejer själva.

När gamla Hakonshus, på dåvarande Hamngatan i Vasaparken, skulle rivas ordnade Lupus protester utanför Stadshuset.

– Vi var inte politiskt aktiva på något sätt, men vi var förbannade på att de ville riva den genuint fina kåken. Vi ville ha den som en ungdomsgård, vi behövde replokaler – precis som det skriks om idag.

Det hjälpte inte. Huset revs i oktober 1978.

Vilket avtryck satte Lupus i Västerås skulle du säga?

– Jag anser att vi var ett av Västerås absolut mest populära band, en förebild för många andra band. Ett kultband, det är det det blev. Vi var nära att få skivkontrakt med ett bolag som hette Mistlur, men det blev inte så.

Skivsläppet kommer istället nu – 50 år efter bildandet.

– Idén föddes för två år sedan att göra något med allt material som ”legat i lådorna” och inte släppts tidigare. Vi satte oss ner och gick igenom allt och ställde oss självkritiskt frågan: ”håller det här?”. Det var vi överens om att det gjorde.

Tolv spår har valts ut till ”Lupus 1975–1982”.

Varför gör ni det?

– Av respekt för alla dom som har spelat med Lupus och bidragit till allt det musikaliska vi gjort genom åren. Det är ju det här som blir kvar och upptäcks om 2000 år när de gräver ut oss och säger: ”lyssnade de på ljud på plast?”, säger Pelle Sundqvist med ett leende.

Nu väntar ett releasegig på Global Living.

Originalmedlemmarna Pelle Sundqvist, Anna-Carin Borgström (tidigare Larsson) och Bosse Karlsson (sologitarr) står på scenen på långfredagen, förstärkta med två musiker utifrån Lupus-sfären på bas och gitarr.

Hur ska det bli att stå på scen ihop igen?

– Vi gjorde ju en grej nere på Village, men det är många år sen. Det här blir troligen det sista vi gör. Det blir kul, nånstans i reptilhjärnan sitter ju det vi gjorde för länge sen kvar.