Northvolts återvinningsrevolt på Finnslätten
I dag produceras nästan alla batterier i Kina, Sydkorea och Japan. Allt som oftast med fossil energi, som ger stora utsläpp av koldioxid. Olika delar av batteriet produceras på olika platser och fraktas sen vidare till hela världen, vilket leder till långa transporter och stora utsläpp. Nu vill Northvolt se en ändring på det, och sätter Västerås på kartan som ”campus” för forskning, tillverkning av batterier och återvinning.
Revolt är Northvolts program för att återvinna batterier.
– En cirkulär modell som gör att vi inte behöver bryta nytt material för varje battericell, utan i hög grad kan återvinna i stället. Just återvinning av battericeller är det som gör Northvolt ledande inom hållbarhet. Vi jobbar mot att skapa världens första batteriforskningscampus som har hela batterivärdekedjan samlad på en och samma plats, berättar Nathalie Bruno, kommunikatör på Northvolt.
Den första battericellen av återvunnet material ligger på en bänk i labbet.
– Det ser ut som ett litet runt klockbatteri, och är den allra första i världen skapad med 100 procent återvunnet nickel, mangan och kobalt. År 2030 ska alla våra battericeller ha minst 50 procent återvunnet material, säger Nathalie Bruno.
Mineralerna i batterierna bryts i gruvor, men med återvinningsanläggningen på Finnslätten är tanken att det inte ska behövas i framtiden. Batterier som blivit skadade eller kommit till livets slut får en andra chans.
– Vi ser först till att batterierna laddas ur helt, och sedan separeras och sorteras allt i en automatiserad sorteringsprocess. Kvar blir till slut ett svart pulver, som kan återföras till batteriproduktionen och bli nya batterier.
Fordonsbatteriernas prestanda och utformning är viktigt, då batterier står för upp till 30–40 procent av fordonets värde.
– Det är ingen idé att bygga ett bra elfordon om du har ett värdelöst batteri. Därför måste batteriet skräddarsys beroende på vad man vill med fordonet, om det är en tung lastbil eller snabb personbil till exempel. Om 10–15 år när vi börjar få tillbaka stora volymer av uttjänta batterier gäller det att vara redo för att skala upp verksamheten med återvinning och kunskap för att kunna tillverka gröna hållbara batterier, säger Nathalie Bruno.
Den teknik som tas fram i Västerås användas i fabriken i Skellefteå som producerar battericellerna. Själva battericellerna kommer sedan att sättas ihop till en slutprodukt direkt av kunden.
När Northvolt startade i Västerås var tanken att det skulle vara 100–200 anställda, idag är det cirka 1100 anställda.
– Vi växer så det knakar, varje månad är det nya kollegor att hälsa på. Inte bara antalet kollegor ökar, antalet byggnader ökar i nästan samma takt.
Det nya campuset kommer, förutom forskningen, innehålla testlokaler för att simulera hur batterier kommer att reagera vid brand, krock, olika väderförhållanden med mera. Allt för att få batteriernas livslängd så bra som möjligt.
Det byggs även ett nytt kontor, Labhouse, för möten mellan industrin, akademin och andra offentliga och privata aktörer och startups. Innovation och effektivisering är högt uppsatt på agendan, allt för att hitta lösningar som är mer hållbara. Men även för att samla data och kunskap och se till att det sprids vidare.
Ett oväntat samarbete som har växt fram är att soidumsulfat som är en restprodukt i Northvolts produktion kommer kunna användas i produktionen av gödsel.
– Just sådana typer av nya samarbeten är viktiga för att minska vårt koldioxidavtryck från produktionen.
Att hitta personal med rätt kompetens är svårt. Men att valet föll på att lägga Northvolt just i Västerås beror på att det finns en lång historia av ingenjörer.
– Framöver hoppas vi kunna utveckla helt nya ingenjörsutbildningar inom batterier, för även om vi internt sprider kompetensen så ser vi ett enormt samhällsbehov av den typen av kunskap. Redan idag samverkar vi med olika universitet, men det behöver stärkas. Det kommer att gynna inte bara oss utan hela fordonsindustrin och energisektorn som har behov av batteriteknik, säger Nathalie Bruno.
