Matjättens historia startade i Västerås

”Kooperatörer, köpmän och grosshandlare” är en ny bok av Björn Edsta om hur dagligvaruhandeln under 1900-talet formades i tre block som blev Coop, Ica och Axfood. Det är en historia som till stor del äger rum i Västerås.

Kooperativa Förbundet, som idag har varumärket Coop, startade i slutet av 1800-talet. När det har blivit tidigt 1900-tal har rörelsen blivit så stark att de privata handlarna betraktar den som ett hot. En ung man vid namn Hakon Swenson arbetar på grossistföretaget Tössbergs i Västerås och får en idé. Han vill bilda en kooperation för de privata handlarna som därigenom kan få samordningsvinster och en större kontroll över distributionskedjan. Hakon Swenson startar 1917 en egen grosshandel och på 1930-talet en handlarkooperation. Men namnet kooperation används aldrig. Man talar i stället om en köpmannaägd inköpscentral, Ica.

Björn Edsta, som har skrivit boken, är numera stockholmare men har själv en bakgrund i både Västerås och Ica. Han är född på Hammarby och växte upp i Västerås på 1950-talet.

– Min far arbetade på Hakonbolaget och jag hade mina första jobb i butik i Västerås och Surahammar samt senare ett år i USA. Jag gillade miljön, doften av nybakat, kryddor och kaffe, kontakten med kunder som nästan alltid var bra och sedan lärde jag känna handlare som journalist på Ica-förlaget, skriver han på e-post till Västerås Tidning.

Trots Icas starka band till Västerås betraktas det inte som ett Västeråsföretag på samma sätt som till exempel ABB.

– Jag tror att det beror på att det är så mycket som har hänt sedan starten av Hakonbolaget 1917 i Västerås. När sedan Ica bildades 1938 så kom ju de andra delarna från Östersund, Stockholm och Göteborg och huvudkontoret placerades senare i Stockholm.

Men länge hade Ica en stark koppling till Västerås med Ica-företag som Luxuskaffe, vars gamla skylt i dag pryder Klövernhallen, samt Ica-förlaget som gav ut tidningar och böcker. Flera västeråsare hade också tongivande roller centralt på huvudkontoret.

– Och flera behöll sin västmanländska, skriver Björn Edsta.

Styr prissättningen

Även om Ica är störst råder det konkurrens bland matbutikerna i Sverige. Axfood, som äger Willys och Hemköp, kommer på andra plats räknat i marknadsandelar. Coop kommer på tredje plats. Ändå leder inte konkurrensen till lägre priser.

– Jag har inte gått in och tittat på marginaler och om de tre har större vinster än andra jämförbara storföretag. Så jag är beredd att tro som de säger, att det är bakomliggande faktorer som till stor del styr prissättningen. Det är råvaror, importvaror, transporter, el, löner, hyror, etcetera. Sedan finns ju ändå lägre priser hos Willys och Maxi. Men om det fanns så mycket mer att konkurrera om så borde det ju locka fler än Lidl att utmana de tre blocken.

Björn Edsta tycker att det är svårt att spekulera i hur människor kommer att handla mat i framtiden. Att få maten hemkörd är egentligen inget nytt. Björn Edsta berättar att han själv cyklat runt med varor i Västerås. Det blir intressant att se om köpbeteendet med hemleveranser kommer att hålla i sig den här gången.

– Jag tror att vi även i framtiden kommer att ha den stora gruppen kunder i butiken. Därför att många faktiskt trivs med att välja varor, få idéer i butiken och att känna igen andra kunder och personal.