Miljoner till skolforskning vid Mälardalens högskola

I denna utlysning från Vetenskapsrådet var det främst universitet som fick beviljade medel, och MDH var en av endast två högskolor som beviljats medel, skriver högskolan i ett pressmeddelande.

– Att vi får medel beviljade från Vetenskapsrådet är ett kvitto på att vi har en stark position som högskola, snart blivande universitet, när det kommer till forskning. Det visar också att vår forskning håller hög kvalitet, då Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, säger Andreas Ryve, forskningsledare för forskningsinriktningen utbildningsvetenskap vid MDH, och en av forskarna i ett av projekten.

Det ena projektet ska med start under 2022 studera hur kompetensutveckling för lärare ska utformas på bästa sätt – för att ha effekt i klassrummet, effekt på elevernas kunskapsnivåer och för att kunna fungera i olika sammanhang, i olika skolor och i olika områden.

– Vi vill bland annat undersöka hur man bäst utformar och effektiviserar kompetensutveckling för lärare för att få effekter på undervisning och elevers kunskapsnivå. Ska kompetensutveckling exempelvis fokusera på undervisningsmetoder, på ledarskapet i klassrummet eller hur elever lär sig ämnet, säger Andreas Ryve.

Vidare ska även undersökas vilken metod fungerar bäst för att kompetensutvecklingen ska vara så effektfull som möjligt – coachning av lärare, samarbete med lärarkollegor eller att lärare direkt testar olika metoder i klassrummet tillsammans med eleverna.

Det andra projektet som fått finansiering från Vetenskapsrådet handlar om på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka pedagogiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får. Projektet har fått en total finansiering på 4,5 miljoner kronor mellan 2022 – 2025.

Så här säger Elin Sundström Sjödin, biträdande universitetslektor i svenska som är ansvarig för projektet:

– Historiskt sett har läsning ofta motiverats med hjälp av en tanke om att man som medborgare ska vara humanistiskt bildad och fostras in i ett demokratiskt samhälle. Nu ser vi i stället att läsning allt oftare motiveras med hjälp av ”siffror” som tagits fram genom olika mätningar och kvantifieringar, exempelvis hur stort ordförråd elever har.

Sundström Sjödin fortsätter:

– I det här projektet kommer vi därför att kartlägga olika aktörer i samhället som på olika sätt arbetar med att stärka och värdera läsning, och undersöka på vilket sätt läsning har kommit att bli ett samhälleligt problem som skolan förväntas lösa.