Slottsparkens tidsresa tillbaka till 1750-talet
På 1750-talet hade Ängsö slottspark sin glansperiod med siktlinjer, formklippta buskar, trappor, parterrer och ornamentsplanteringar. Detta håller nu på att återställas i parken.
Vi har också bara hittat enstaka planteringsgropar och antar att man haft orientaliska växter i krukor
Sen 1750-talet har Ängsö slottspark i likhet med många andra slottsparker fått förenkla till mindre krävande parker då den tidigare utformningen behövde väldigt stora insatser både fysiskt och ekonomiskt.
Aja Guldåker arkeolog med inriktning mot medeltids- och trädgårdsarkeologi från Kulturen, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, är en av dem som nu arbetat med att schakta och gräva ut i parken för att se hur den såg ut då den var som ståtligast.
– Vi har ju målningar och skisser att utgå ifrån, men vi vet inte hur trovärdiga de är, kanske var det mer önsketänkande än verklighet, säger Aja Guldåker.
Till en början har man koncentrerat sig på att kartlägga två områden, Bigården vid sidan om slottet som till ytan varit av ungefär samma storlek som slottet med ett gångsystem med rektangulära gångar in mot en cirkel.
– I Bigården räcker det om vi hittar en fjärdedel av gångarna för att sen kunna kopiera resten. Vi har också bara hittat enstaka planteringsgropar och antar att man haft orientaliska växter i krukor som man haft i trädgården på sommaren och ställt i orangeriet om vintern, vilket också visade på att man hade råd att hålla de här växterna.
Det andra området vetter mot söder där formklippt buxbom, blomsterbroderi och stigar grusade med tegelkross i olika etage kan ha funnits.
Hittills har arbetet varit framgångsrikt och man har hittat spår i jorden, bland annat med hjälp av markradar, som besvarat frågan om skisserna varit önsketänkande eller inte. Men arbetet är långt ifrån klart.
– Nu ska allt dokumenteras och nästa år sker etapp två där vi kommer att kartlägga den engelska parken som är samtida med Bigården, avslutar Aja Guldåker.
