85 procent får jobb efter utbildningen – men utmaning att fylla platserna

En yrkeshögskoleutbildning och en högskoleutbildning kan i flera fall innebära att du får samma jobb i slutändan, men vägen dit ser lite olika ut. En universitet- eller högskoleutbildning är mer teoretiskt lagd och knuten till forskning, medan en yrkeshögskoleutbildning ofta uppkommer där en efterfrågan av personal finns, och är mer knuten till arbetsmarknaden. Ofta startar yrkeshögskoleutbildningar i den stad eller region som också har behov av just den arbetskraften.

– Det är mycket det som är mitt jobb som utbildningsansvarig, att hitta vad branschen vill ha för typ av arbetskraft. Det uppstår hela tiden nya roller som måste fyllas. Det är en utmaning att hålla koll på vad som händer och vad för typ av arbetskraft som behövs, berättar Ann-Marie Backlund, som är just utbildningsansvarig på Plushögskolan i Västerås.

Plushögskolan är en av flera yrkeshögskolor i länet. De driver yrkeshögskolorna Teknikhögskolan och Affärshögskolan i Västerås. Här kan studenterna bland annat läsa internationell transportlogistik, inköpare och upphandlare och flera ingenjörsutbildningar.

Utmaningarna för skolan just nu handlar om att fylla platserna, framför allt på teknikutbildningarna.

– Den stora utmaningen är att fylla klasserna. Och det behövs verkligen folk inom de områden där vi har de tekniska utbildningarna, säger Ann-Mari Backlund.

Just nu jobbar skolan mycket med att komma tillrätta med just det – att locka fler studenter till teknikutbildningarna. Det gör de bland annat genom att fråga befintliga studenter varför de sökte just den linjen, de är synliga i sociala medier och försöker att sprida budskapet om utbildningarna mun till mun.

– Det vi också gjort internt är att vi skapat en rekryteringsenhet, en speciell grupp som jobbar fokuserat med det här med att hitta rätt student till rätt plats.

Gjort ett karriärbyte

En som valt att göra en karriärväxling via en yrkeshögskoleutbildning är 37-åriga Sandra Mazouch. Hon arbetade tidigare inom vården, men kände att hon ville göra något annat. Framför allt ville hon jobba kontorstider i större utsträckning, berättar hon. Nu läser hon utbildningen internationell transportlogistiker.

– Jag ville få större utmaningar i min yrkesroll, men också få lite mer humana arbetstider. Så då stod jag i valet och kvalet: antingen utbildar jag mig inom vården och fortsätta på den banan, eller att bryta och göra något helt annat, inom någon annan bransch. Och då valde jag det senare.

Utbildningen som hon läser nu har stort fokus på logistik, snarare än transport, berättar hon.

Hur ser du på framtiden, vad blir det sen?

– Jag vet inte, säger Sandra Mazouch med ett skratt.

– Och det är det som är roligt också! Jag jobbar redan nu som trafiksamordnare vid sidan av studierna, men när jag jobbar sitter jag och gör bara en specifik sak. I framtiden skulle jag vilja jobba med kvalité och förbättringsprocesser i något företag, kanske vara med och förhandla, skriva avtal och så vidare. Vara med mer på en bestämmandenivå.