Demens – en sjukdom som drabbar anhöriga: Här får du hjälp
Att gå från att vara livspartner till vårdare är en tuff övergång, men tyvärr något som många personer upplever varje år. Demenssjukdom vänder upp och ner på tillvaron för både den sjuka och dennes anhöriga, och Gryta Demenscentrum och Västerås stads Demensteam vill sprida kunskapen om den komplexa sjukdomsbilden till fler.
Publicerad
Demensteamet består av Sandy Karim, legitimerad sjuksköterska och Åsa Hanning, specialistundersköterska inom demens. De utgår från Gryta Demenscentrum och har som uppdrag att stötta, handleda och utbilda samtliga medarbetare som arbetar med personer som har en kognitiv sjukdom, inom Västerås stad både inom kommunal och privat.
Tillsammans med Ann-Christin Andersson, enhetschef på Gryta Demenscentrum, konstaterar de att det finns kunskapsluckor hos gemene man om vad demenssjukdom innebär, vilket kan ställa till det när det drabbar en närstående.
– Vi kan se att många inte riktigt vet vad demenssjukdomen innebär och vilka symptom som är framträdande. Ett vanligt missförstånd är att det bara påverkar persons minne och så är det inte, samtliga kognitiva funktioner drabbas, säger Ann-Christin.
Sandy Karim och Åsa Hanning instämmer.
– Orienteringsförmågan påverkas under sjukdomsförloppet och det kan leda till att personen med demenssjukdom lämnar enheten, vilket kan ifrågasättas av anhöriga, ”varför man inte låser dörren”. Vi får inte tvinga eller begränsa någons frihet, vilket bland annat innebär att vi inte får ha låsta dörrar, säger Sandy.
– Ett symptom på sjukdomen kan vara sväljsvårigheter som gör att personen inte längre kan äta normal kost, då kan anhöriga känna sig oroliga och frustrerade och ifrågasätter varför vi inte får i dem tillräckligt med mat. Men vi kan inte göra något mot personens vilja. Istället försöker vi med berikad kost i olika konsistenser och ser till att de får i sig mindre portioner flera gånger per dag, säger Åsa.
Demenssjukdom går inte att bota, trots det är förväntningarna höga där många anhöriga tror att situationen ska förbättras när den drabbade kommer in på ett demensboende. Ett missförstånd som gör många besvikna när verkligheten gör sig påmind.
– Vi upplever det som att många förväntar sig att man ska få funktionerna tillbaka, vilket inte stämmer med sjukdomsbilden. Det är en successiv försämring under flera år och ibland går det väldigt snabbt, säger Sandy.
Ann-Christin har jobbat på Gryta Demenscentrum i många år och har noterat en sorglig utveckling.
– Vi ser en skillnad som har skett på bara några år, och det är att många som kommer hit är betydligt sjukare nu än för några år sedan. Många som kommer in är multisjuka och vi kan också se att det är många som inte är kvar så länge. Jag tror att det beror på att man vårdar i hemmet längre än vad man har gjort tidigare. När man har lovat att älska varandra i nöd och lust och kämpar så länge det går, vilket ofta resulterar i att båda blir sjuka istället.
Det viktigaste i vården av en person med kognitiv sjukdom är bemötande och kommunikation.
– Det är inte generellt utan man måste vårda varje person individuellt, beroende på hur personen är och hur dennes livshistoria har sett ut, säger Sandy.
Gryta Demenscentrum erbjuder äldreboende för demenssjuka, dagverksamhet, växelvård och korttidsboende.
Varannan vecka håller Demensteamet i en samtalsgrupp för personer som är i ett tidigt stadie av demenssjukdomen, i samarbete med anhörigstöd som har en samtalsgrupp med anhöriga till personer med demenssjukdom.
