Ny studie visar hur riskpatienter kan få hjälp till bättre levnadsvanor

Fysioterapeuten och verksamhetsutvecklare Lena Lönnberg har gjort en doktorsavhandling vid Centrum för klinisk forskning i Västerås. Hon menar att bättre hjälp av primärvården kan bidra till att riskpatienter skapar hälsosammare levnadsvanor.

– Levnadsvanor går att påverka i rätt riktning, men då kan vården inte jobba slumpartat. Det behövs en struktur och ett system, säger Lena Lönnberg.

I Lena Lönnbergs forskning följdes en grupp patienter med förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar (högt blodtryck och typ 2-diabetes) som inom loppet av ett år fick träffa en distriktssjuksköterska vid fem tillfällen – inom ramen för en så kallad livsstilsmottagning vid en vårdcentral i Västmanland. Vid varje tillfälle användes metoden motiverande samtal för att hitta vägar framåt för varje enskild patient när det gäller hälsosammare levnadsvanor.

– Det finns inte en modell som passar alla, utan man måste skräddarsy en lösning för varje patients livssituation. Nyckeln är att hitta det som motiverar den enskilde, och en praktisk lösning som går att följa. Det kan vara att man väljer att ”jag kan kliva av bussen en hållplats tidigare och gå sista biten hem”, eller ”om jag äter ute blir det restaurang Y istället för X eftersom de har hälsosammare mat”, säger hon.

Just vikten av patienternas medverkan framstår tydligt av de djupintervjuer som gjordes inför avhandlingen.

– Det handlar inte enbart om kunskapsöverföring, för i så fall skulle det ju räcka med att sticka fram en broschyr! Istället krävs ett alliansbyggande där patienten och distriktsjuksköterskan kommer fram till en lösning tillsammans. De patienter jag intervjuat inför avhandlingen säger att detta är mycket viktigt för att lösningarna ska fungera, säger hon.

Uppföljningen visar att de som deltog i programmet faktiskt utvecklade hälsosammare levnadsvanor, och dessutom minskade risken för hjärt-och kärlsjukdom. Men tyvärr inte tillräckligt för att vara ute ur farozonen.

Det är definitivt inte ett misslyckande! Vi kom en bra bit på väg genom att jobba med en strukturerad modell för bättre levnadsvanor. Så vi ser att det fungerar, men man kan utveckla modellen ytterligare, säger hon.

Hennes budskap till vården är att levnadsvanor måste upp på agendan och att det går att göra mycket inom den ordinarie verksamheten, med reservation för att vårdcentralerna har olika förutsättningar sett till exempel till hur många listade patienter de har.

Det finns redan riktlinjer för hur vården ska verka för den här patientkategorin. Utmaningen är att hitta system så att det blir verkstad. Avhandlingen visar också att patienter med högt blodtryck behöver en tydligare uppföljning och fortsatta stödåtgärder, något som idag är mer utvecklat vid typ 2-diabetes, avslutar Lena Lönnberg.