Lotta Kajving är lycklig och väldigt stolt över samarbetet mellan Abdi, henne, socialförvaltningen och UD där de tillsammans lyckades få hem Abdi från Somalia till Västerås.

Västeråspojken var fast i Somalia – då hjälpte Lotta honom hem: ”Nästan övermäktigt”

Med stolthet i blicken – och tårar i ögonen, berättar Lotta Kajving historien om hur hon med en hjälp av socialtjänsten och UD, lyckades hjälpa en svensk kille att ta sig hem till Sverige från Somalia.

Publicerad Senast uppdaterad

Abdi, som vi kallar honom här, vill vara anonym och heter egentligen något annat, gick ut högstadiet 2023 och hann aldrig påbörja sina gymnasiestudier innan han blev lurad till Somalia på vad han trodde var en semester.

Lotta Kajving, skolkurator på Viksängsskolan, berättar att hon en dag för cirka två månader sen fick en privat vänförfrågan på Instagram av Abdi, som tidigare varit elev på skolan.

– Han berättade att han togs till Somalia, som han lämnade när han var cirka fem år, som ett led i sin uppfostran eftersom han hade druckit alkohol vilket är en stor skam i hans släkt och kultur. Han hade varit där ungefär ett och ett halvt år och trodde inte att han någonsin skulle få komma tillbaka till Sverige.

Hon säger att Abdi lät uppgiven och att hon började prata med honom om hans situation.

Pojken hölls kvar i Somalia mot sin vilja.

– Det första jag frågade var om han var svensk medborgare och det var han. Han berättade att han bodde hos sin farbror och att han där jobbade med att städa stall.

Han berättade även att han oftast bara fick ett mål mat om dagen, men det var när han sa att han inte ens hade några skor, som mitt hjärta brast, säger Lotta.

Kontaktade UD

Lotta bestämde sig för att hjälpa Abdi och kontaktade socialtjänsten som slussade henne vidare till UD.

– Jag berättade om Abdi, sa att han var svensk medborgare och att han ville hem till Sverige. UD ville gärna ha hem honom eftersom att han dels är svensk medborgare och dels för att de avråder resor till Somalia på grund av att det är så oroligt i landet.

Vidare, medan ärendet utreddes av socialtjänsten och UD, fortsatte Lotta och Abdis täta konversation på Instagram.

– I början så märkte jag att han inte mådde bra, men när vi började rodda i det här så tyckte jag att han började må bättre.

Efter en tid skickade Abdi ett meddelande till Lotta om att socialtjänsten hade godkänt en flygbiljett hem. Men glädjen var inte långvarig.

– Efter ungefär fyra timmar så skrev han att hans pass var borta! Då kände jag hans uppgivenhet, det gick ju nästan, men inte riktigt och efter det så drog han ned rullgardinen.

Men Lotta tänkte inte ge sig!

– Jag tänkte att: neej, det här ska vi inte släppa och bad honom skicka ett mail till UD om att han samtyckte till att de skulle ta kontakt direkt med mig. Det gjorde de och de sa att de skulle göra allt för att han skulle få komma hem igen.

– Jag är så tacksam över det teamwork som varit mellan Abdi, mig, handläggarna på socialtjänsten och UD. Jag är så stolt och de har gjort ett fantastiskt jobb.

Grät av lycka

Till slut, för cirka två veckor sen så kom det glädjande meddelandet att han skulle få ett provisoriskt pass om han bara först skaffade ett intyg hos polisen där det stod att hans pass var borta. Vilket inte var helt lätt då poliser bara sporadiskt finns på plats på stationen och att det även råder stor korruption.

Men en torsdag tidigt på morgonen innan någon hade vaknat tog sig Abdi till polisstationen i Mogadishu och fick där intyget han behövde för att sen möta personal från UD.

– Han hade till och med hunnit fixa skor, vilket gör mig varm om hjärtat.

När Lotta fick en bild av Abdi från flygplatsen så grät hon av lycka.

– Det är fortfarande så mäktigt det här. Han skrev att tullarna sa: grattis, du är den fjärde som rymmer på en vecka.

På fredagsmorgonen fick hon äntligen ett meddelande: ”nu har jag landat, fan vad kallt det är!”. Då kände jag ren lycka, skrattar Lotta.

Hon fick även träffa honom senare på fredagen och säger att hans leende sa allt.

– Att jag fick krama om honom och titta på honom och säga: Vi fixade det. Sen att UD ringde mig och tackade för en fin insats, det var nästan övermäktigt.

Hans lycka när han sa: Jag trodde aldrig att denna dag skulle komma, att jag skulle få återvända till Sverige, Västerås.

 

Powered by Labrador CMS