Norbergs Boberg i dubbelt boksläpp

Kring sekelskiftet 1800–1900 var en av Sveriges viktigaste arkitekter Ferdinand Boberg. Han står bland annat bakom regeringsbyggnaden Rosenbad, det fackliga högkvarteret LO-borgen och varuhuset NK. 

Författaren Ulf Sörenson är nu aktuell med inte bara en utan två böcker om Ferdinand Boberg. Den ena är en kortfattad översikt och den andra en fördjupad biografisk skildring.

– Det finns ett växande intresse för Boberg och hans arkitektur i dag. Han har återfått en ställning i svensk arkitektur som han inte haft sedan förra sekelskiftet. Hans byggnader har anpassats för nya funktioner och kostats på ambitiösa och förhållandevis pietetsfulla renoveringar, skriver författaren Ulf Sörenson på e-post till Västerås Tidning.

Ferdinand Bobergs bakgrund var enkel. Under flera generationer hade hans förfäder varit gruvarbetare. Han föddes i Falun och pappan hade avancerat till gruvfogde när familjen flyttade till Kärrgruvan i Norberg 1861. Ferdinand Boberg var då drygt ett år. Ferdinand Boberg var duktig i skolan och fick sedan börja på läroverket i Falun.

Trots att perioden i Norberg var kort har Ferdinand Boberg berättat att åren i gruvsamhället var viktiga och lärorika för honom. Efter sitt genombrott som arkitekt återvände han också till Norberg. Ett kapell behövdes för den nya Östra kyrkogården och Ferdinand Boberg fick i uppdrag att göra ritningarna som godkändes av församlingen 1902.

– Boberg ritade ingen känd byggnad i Västmanland utöver Norbergs kapell – men han formgav också Norbergs stora Engelbrektsmonument, skriver Ulf Sörenson.

Var öppen för nytt

Den stora arkitekturhändelsen i Norberg i år är för övrigt att kommunhuset ska invigas efter en omfattande renovering. Detta är byggt 1958 och är i en helt annan stil än den Ferdinand Boberg representerade.

– Det är naturligtvis omöjligt att veta vad Boberg skulle ha sagt om huset. Han var ju kritisk till mycket inom funktionalismen men hans uppskattning av Asplunds Skogskyrkogård visar hur öppen han kunde vara för det nya inom byggnadskonsten. Jag tror att Boberg skulle ha uppskattat kommunhuset och även tankarna bakom renoveringen!

Även bildkonstnär

Utöver arkitekturen var Ferdinand Boberg även verksam som bildkonstnär. Ett vanligt motiv var så klart byggnader.

– Bobergs bildkonst är inte så lätt att se ”live”, i original, någonstans. Trots att det finns mycket som vore värt att visa. När jag söker på Västmanlands länsmuseum får jag inget svar veta om

Boberg, men de har 51 akvareller av honom som kan ses i Digitalt Museum. Så ser det ut på de flesta håll. En större utställning av hans konst är något att drömma om!